Av Ola Svensson – Fil. dr, arkeolog och språkvetare, ortnamnsutredare v/Lantmäteriets ortnamnsfunktion,

För att skilja rättsutövning från godtyckligt maktmissbruk krävs bland annat institutioner och mer eller mindre ritualiserade, i viss mån förutsägbara, handlingar. Detta uttrycktes under nordisk medeltid som att tinget skulle ha rätt plats, rätt tid och rätt folk. Man kunde ha tillfogat, eller sammanfattat: tinget måste ha rätt historia. Platsen, tiden och folket måste kännas igen och förstås, rymmas i en kollektiv hågkomst. I dag finns exempelvis överenskomna texter och manifesta byggnader som knyter rätten till gemensamma minnen och associationer. Men i samhällen där varken skriftspråk eller byggnader artikulerade rättsutövningen tedde sig saken annorlunda. Samspelet mellan plats och språk var inte mindre viktigt, men det uttrycktes på andra sätt. Rättens språk i landskapet fick en betydelse av ett helt annat slag än idag. Särskilda rättsplatser fick sin särskildhet, sina betydelsebärande minnen, i ett samspel mellan naturens rumslighet och bestämt språkbruk – ord, fraser, berättelser och, inte minst, namn.   Med ortnamnen som medium knöts topografi och historia ihop kring den rättsliga praktiken. Runt om i Norden finns mängder av namn på historiska distrikt och platser som har med äldre tiders rättsutövning att göra, namn som exempelvis innehåller orden ting, fylke eller härad. I föredraget beskrivs och exemplifieras denna nordiska ord- och namnskatt.

Dag 2/sesjon 4 – kl. 13.15.

1000 år

Landslovjubileet 2024 / Nasjonalbiblioteket 1. februar 2024 – 14. september 2024

Utstilling
Utstillinga Med lova i hand: Magnus Lagabøtes Landslov, 1274–2024 blir ein sjeldan moglegheit til å møte mellomalderen på nært hald. For fyrste gong har vi samla eineståande handskrivne bøker laga i Noreg i mellomalderen, som hittil har vore i utanlandske samlingar.

Frå 1. februar til 14. september gjer vi denne gløymde delen av norsk kulturhistorie tilgjengeleg for publikum i Noreg.

LES MER »

Se flere aktuelle saker her